ColdHubs åtgärdar matsvinn med hjälp av kylrum som är off-grid

Det nigerianska startup-företaget tar sig an problemet med matsvinn i alla led i produktions- och distributionskedjan, i form av ett solcellsdrivet kylrum i taget.

Ute på gårdsplanen på Obinze frukt- och grönsaksmarknad har morgonens kommers nu nått sin höjdpunkt. Handlare som kommit in från avlägsna byar och förorter i delstaten Imo i sydöstra Nigeria och grannstaden Port Harcourt trängs runtom på marknaden på jakt efter fyndköp och färska frukter. På uppställda träbord, under marknadsstånd gjorda av pålar och bräder, rostig zink och läckande presenning, visar dussintals försäljare upp sallad, kinakål, lila kål, gröna bönor, lök, blomkål, jordgubbar, broccoli och blomkål.

Tre kvinnor bildar en halvcirkel – runt midjorna bär de mångfärgade Ankara-tyger med små fyrkantiga mönster – framför ett halvt dussin raffiakorgar där staplade tomater droppar av saft. I den mjuka jorden lämnar saften efter sig slingriga spår som stelnar när morgonsolen lyser allt starkare över stadens 950 000 invånare. Staden Owerris strategiska läge och flashiga hotell har bidragit till att den blivit ett centrum för regionens hotell- och turistverksamhet och lockar till sig välbärgade personer från de näraliggande handelsstäderna Aba, Nnewi och Onitsha, såväl som från oljestaden Port Harcourt. Trots denna utveckling domineras fortfarande stadens livsmedelshandel av myllrande och grönskande marknader under bar himmel, som den i Obinze, alla livsviktiga för att kunna förse Owerris turister och besökare med mat.

Nära utgången till marknaden i Obinze lyfter en grupp bärare ner säckar med kål från ett lastbilssläp. Trettiotvåårige Muhammed Usman står och följer vad som sker med hans varor bland de växande högarna på marken. Innan han vänder på en av säckarna skär han med en kniv av banden som håller ihop öppningen på säcken. Likt en ful och skadad kanonkula rullar ett vitkålshuvud ut och för med sig en varm stark stank: de yttre lagren har blivit ruttna, lösa och gulaktiga; och är inte längre alls så gröna och spänstiga som de bör vara.

"Många har blivit förstörda", säger Usman när han lyfter upp ett av kålhuvudena och ser på det.
Han talar i dämpad ton, men hans medarbetare inser vad som bör göras och tar fram en pennkniv och börjar skära bort skadad kål, lager för lager. En grisbonde närmar sig och inspekterar högen av ruttna kålhuvuden.
"De är nu mat till hans gris", säger Usman.

Liksom i andra utvecklingsländer går en stor del av de livsmedel och den frukt som produceras i Nigeria förlorad innan och efter att de når marknaderna på grund av bristande hantering efter skörd. Just frukt och grönsaker är särskilt sårbara. Experter uppskattar att jordbrukarna i Nigeria förlorar 3,5 biljoner naira (83 miljoner kronor) per år på grund av matsvinn. Förlusterna är betydande.
”Fruktodling och handel med frukt är ett högriskföretag”, säger Usman, som periodvis fått frukt och grönsaker förstörda till ett värde av runt 300 000 naira (7100 kronor) i månaden.

Usman är knappast ensam. Ett halvt dussin jordbrukare och frukthandlare som vi besökt på marknader och i olika jordbrukskluster berättar om förluster av olika grad. Många har dragit på sig så stora skulder och förluster att de tvingats lämna sina företag och gårdar.

I takt med att deras förluster förvärrades prövade jordbrukarna och handlarna ett antal olika åtgärder. Vissa bestämde sig för att duscha frukterna med vatten för att hålla skalen fräscha. Men det var så kallad ”midnattskylning” som blev mest populärt. Överblivna lager av frukt och grönsaker spreds över natten ut på golv, mattor och presenningar på Obinze Fruit & Vegetable Market och andra utomhusmarknader. ”Detta fungerade inte så bra”, säger Ibrahim Danladi, som jobbat som frukthandlare i sex år.
Genom midnattskylningen skyddades frukten visserligen av den fuktiga nattbrisen, men samtidigt innebar metoden att gnagare, ormar, kackerlackor och myror lockades dit. Förutom att äta, förgifta och urinera på frukterna, lämnade skadedjuren även kvar avföring på frukterna och grävde sig ner i de mjuka skalen. Resultatet blev att frukterna och grönsakerna fick dålig smak och lukt, blev missfärgade och kontaminerade. ”Det kom mycket klagomål från kunderna”, säger Danladi. ”Många frukter och grönsaker blev också förstörda, och då särskilt gröna bönor.”.

För 25 år sedan kände varken Usman eller Danladi till Nnaemeka Ikegwuonu, verkställande direktör för The Smallholders Foundation, en NGO i delstaten Imo som fokuserar på hållbar jordbruksutveckling för landsbygdens jordbrukare. Ikegwuonu, som nu är vd och grundare av ColdHubs, var och är särskilt intresserad av småbrukarnas värld och speciellt de som bedriver sin verksamhet på landsbygden.
År 2003 startade han en närradiostation med syftet att nå ut till jordbrukare med kunskaper och råd om jordbruk. Han reste från by till by och tog del av jordbrukarnas åsikter, delade deras bekymmer och lyssnade på deras berättelser. I varje avsnitt av sin ”bush radio”-sändning diskuterade han sedan vad han kommit fram till och hört under sina möten. För att kunna komma till rätta med de problem som han hade bevittnat i byar och på olika marknader insåg han att det krävdes ovanliga åtgärder Efter att ha tagit sin masterexamen i utveckling och samarbete vid Institutet för avancerade studier vid universitetet i Pavia i Italien valde han år 2015, trots lovande europeiska jobberbjudanden, att bli kvar i Nigeria och göra karriär inom området hållbar kylning. Ett beslut som de flesta i hans bekantskapskrets inte alls förstod. ”En del tyckte att jag var helt galen, och min syster förstod inte alls mitt beslut”, minns han.
År 2015 lanserade så Ikegwuonu ColdHubs; solcellsdrivna kylrum med ståhöjd.

ColdHubs kylrum förlänger hållbarheten för frukt och grönsaker med upp till 21 dagar, innan låg hållbarheten på runt två dagar.
Det sociala företaget arbetar med en prenumerationsmodell som bygger på en ”pay-as-you-store”-princip, där jordbrukare och handlare betalar cirka 48 cent (4,70 kronor) för en plastlåda med plast för 20 kilo frukt och grönsaker som lagras över natten. De återanvändbara plastlådorna har inbyggda handtag och även perforerade kanter för bättre ventilation. Kött och skaldjur kostar 1,3 dollar per natt (12,20 kronor) att lagra.

Kylrummen har en kapacitet på 3–6 ton. Den energi som produceras av de 120 millimeter tjocka isolerade solpanelerna monterade på kylrummens tak lagras i batterier med hög kapacitet. Dessa batterier laddar i sin tur en växelriktare som driver kylaggregatet.
ColdHubs förvaltar nu 54 kylrumsanläggningar utspridda över hela Nigeria, det är en tolvfaldig ökning sedan 2018. ColdHubs säger att man nu har nått ut till över 5 000 handlare på utomhusmarknaderna och skapat en rad arbetstillfällen. Enbart under 2021 förvarades 2 390 431 lådor med frukt och grönsaker i 54 kylrum, som drivs av företaget, samt 18 kylrum som byggts för och förvaltas av små och medelstora företag.

Varje låda rymmer upp till 20 kilo livsmedel (som multipliceras med antalet lådor och dagar för att få fram siffrorna över mängden sparade livsmedel). Ikegwuonu uppskattar att cirka 62 700 ton frukt och grönsaker räddades från att förstöras under 2021. Den ökade hållbarheten gör det möjligt för jordbrukarna att göra större vinster på försäljningen och undvika att sälja i panik alltför billigt. ”Det är en stor hjälp till ett rimligt pris”, säger Usman.

Ikegwuonu och hans team visste redan från sin tid med närradio för jordbrukare att det inte skulle bli lätt att utforma den teknik som krävs för att kylrummen ska fungera på önskat sätt.

Att få till stånd en utbredd användning av ColdHubs kylrum, vilket är helt centralt för företaget, var dock ännu svårare, och ibland även riktigt känsligt: Jordbrukarna hade sina egna rigida idéer om förvaring av frukt och grönsaker, varav en del var djupt rotade i deras kultur och erfarenheter. Andliga föreställningar, kopplade till gudinnan för fruktbarhet och lycka, fick jordbrukarna att acceptera skördeförlusterna som något ödesbestämt.

”Det finns redan en kultur på plats”, säger Terrence Isebe, ColdHubs ekonomichef. ”Det krävs mycket ansträngning och trovärdighet för att få dem att överge den kulturen och det måste till mycket övertygande och praktiska demonstrationer för att vinna deras hjärtan. Och det kan bara ske gradvis.”
Jordbrukare i norra Nigeria föredrar exempelvis sedan länge metoden att soltorka tomater, trots att detta förfarande innebär en betydande hälsorisk. Jordbrukarna skär mogna tomater i skivor och sprider ut dem i solen eller över en rökhärd att torka efter skörden. De torkade tomaterna staplas sedan och säljs på marknaderna i korgar, plastpåsar och säckar.

Mohammed Sani, grönsaksodlare och försäljare på Deidei Market i Abuja, Nigeria. Sani använder ColdHubs för att förvara sina produkter.

Medan ColdHubs hade som mål att förbättra livslängden på frukt och grönsaker upptäckte de snart att konsumenterna också efterfrågade skadad frukt och grönsaker, eller åtminstone var beroende av deras lägre pris. Skadade frukter kan därför vara lättare att sälja än färska. ”De är oftast mycket billigare. Men billigt är inte detsamma som hälsosamt”, säger Augustine Okoruwa, livsmedelstekniker vid Global Alliance for Improved Nutrition (GAIN).

Okoruwa beräknar att tusentals nigerianer dör varje år till följd av matförgiftning efter att ha ätit skämda frukter, grönsaker och andra livsmedel, även om det behövs mer forskning för att kunna lägga fram definitiva fakta och sifferuppgifter. Omkring 420 000 människor dör årligen av att äta mat som förstörts av värme. ”Vår dröm är att förse människor med färsk, säker, hygienisk och näringsrik mat. Livsmedel utan missfärgningar. Livsmedel utan förlorad vätska. Livsmedel utan smakförlust. Livsmedel utan rynkiga skal”, säger Ikegwuonu.

Som en följd av detta har ColdHubs-teamet gjort utbildning av handlare och jordbrukare om hantering av frukt och grönsaker efter skörd, samt livsmedelshygien, till en central del av sina upplysningsprogram. De har också genomfört praktiska scenarier för att komplettera seminarierna. Genom att lagra frukt gratis under de första dagarna vid vissa nya anläggningar kunde ColdHubs visa rent konkret hur effektiv deras förvaringsmetod är.

Gradvis började användarna lämna positiva recensioner. I början av juli önskade Abdullahi Albert, en morots- och tomatodlare i Jos, i centrala Nigeria, ytterligare kylrum för att tillgodose behoven på Farin Gada Market. ”En enda jordbrukare kan fylla det befintliga kylrummet. Det behövs fler kylrum”, säger Albert på telefon. Liknande önskemål har framkommit på Relief Market i Owerri och Mile 12 Market i Lagos. ”Vi försäkrade oss om att våra lösningar skulle ses som självklara och odiskutabla", säger Ikegwuonu.

ColdHubs är inte Nigerias första satsning på kylstationer. Företagets modell och framgång på området är däremot unik, enligt Dr Muhammad Imran, universitetslektor i maskinteknik och teknisk design vid Aston University i England: ”ColdHubs banade väg för och skapade en modell för kommersialisering av kylstationer.” Att tekniken baseras på solenergi gör den ren och hållbar, samtidigt som det också sänker driftskostnaderna.

Kylsystemens livsnerv är energi. I dag står kyltjänster för cirka 17 procent av den globala elförbrukningen. Nigerias föråldrade elnät, som plågas av ständiga avbrott, räcker knappt till för att möta landets energibehov. Bara i år har landets nationella elnät, som genererar mindre än 4 000 megawatt el till landets 200 miljoner invånare, kollapsat sex gånger. Som jämförelse kan nämnas att New York, en stad med cirka 20 miljoner invånare, genererar dubbelt så mycket el som Nigeria.

Genom att använda solcellsdrivna kylrum i stället för fossildrivna uppskattar ColdHubs att man sammanlagt har undvikit utsläpp på 1 040 688 kg koldioxid. Att möta landets kylunderskott med hjälp av fossildrivna kyltekniker genererar också mer värme och påskyndar klimatkrisen. När mer frukt hindras från att förstöras minskar också utsläppen av metan, en kraftfull växthusgas som avges vid förbränning av fossila bränslen, boskapsuppfödning och deponering av avfall, men också när frukt och livsmedel ruttnar. Vissa studier uppskattar att matavfall står för cirka sju procent av de mänskligt orsakade utsläppen av växthusgaser.

Vidare har ColdHubs riktat sina lösningar mot småskaliga jordbrukare och små- och medelstora handlare. Denna grupp har till stor del varit utestängda från de dyra fossilbränsledrivna kylförvaringssystemen. Mer än 80 procent av Nigerias jordbrukare är småjordbrukare, och som till stor del är hänvisade till landsbygdssamhällen där det saknas tillgång till lagringstekniker som kan förlänga hållbarheten på deras produkter. Endast åtta procent av invånarna på landsbygden i Västafrika har tillgång till elektricitet.

Trots att många företag vill efterlikna ColdHubs modeller för ren energi är vägen dit lång och svår. De olika projekt som existerar för förnybar energi i Nigeria är liksom i många andra utvecklingsländer underfinansierade. Imran uppskattar att det startkapital som krävs för en kylstation som drivs av förnybar energi är minst tio gånger så stort som för en fossildriven, vilket därför avskräcker ”kortsiktiga och vinstdrivande” investerare.

Delstaternas regeringar uppmuntrar inte innovationer inom hållbar och ren kylning. Importen av nyckelkomponenter till ColdHubs verksamhet har till exempel varit föremål för höga tullar och förseningar. ”Sektorn är försummad”, säger Ogheneruona Diemuodeke, expert på förnybar energi och föreläsare vid universitetet i Port Harcourt i delstaten Rivers.

För att vända dessa olika negativa trender krävs enligt Diemuodeke kapacitetsuppbyggnad, intensiv forskning och ökat finansieringsstöd till olika initiativ för ren kylning, som exempelvis ColdHubs. Företag som släpper ut små eller inga utsläpp alls bör belönas med skattelättnader, koldioxidkrediter och ytterligare finansiering från regeringen.

ColdHubs har nu överlevt Nigerias svåra affärsklimat i sju år, under en period då många andra misslyckats. Allt började den 30 juli 2015 med vad Ikegwuonu beskriver som ett ”märkligt” hopsnickrat och improviserat kylrum av plywood, stolpar, bultar, plankor och en luftkonditioneringsanläggning. Sedan dess har mycket hänt. I dag består ColdHubs kylrum av fem tum tjocka isolerade paneler, golv av rostfritt stål, en välisolerad kylrumsdörr för att hålla kylan inne och solpaneler monterade på taket för att ladda batterier som levererar energi till nattkylning.

På utomhusmarknaden i Owerri står ett vitmålat modulärt kylrum centralt placerat. Inuti finns lådor med frukt staplade sida vid sida, alla försedda med namnbrickor. En hög med broschyrer ligger på ett pelarbord i det närliggande containerkontoret, där kundernas namn och register förvaras. Handlare kommer in då och då för att lämna in eller hämta ut sin frukt, fisk eller grönsaker, allt medan dagen går och solen och värmen blir allt mer intensiv.

Att ColdHubs lyckades lösa problemet med förvaring på marknaderna väckte jordbrukarnas och handlarnas nyfikenhet, och snart kom man och bad om hjälp också med att minska matsvinnet under transporterna till marknaderna.
”En verkligt komplett lösning,” som Dike Chinedu, ColdHubs chef för leveranskedjor och logistik, uttrycker det, måste gå tillbaka ända till gården. ”Solen värmer upp och skadar frukten innan den når marknaden”, säger Albert, som nu bedrivit jordbruk i 27 år.

Chinedu konstaterar att ”så mycket möda och tid” går åt innan frukten når marknaden. Manuell skörd, som är vanligt i Nigeria, tar många timmar till flera dagar att utföra. De kylbilar som finns för att transportera jordbruksvarorna är få till antalet och dyra att använda. Dessutom begränsar översvämmade floder och dammar, höga berg och gropiga vägar tillgängligheten för tusentals jordbrukssamhällen och förlänger transporttiderna.

När lastbilar går sönder längs avlägsna vägar eller i småstäder kan det i Nigeria vara svårt att hitta en mekaniker med kort varsel. De närmaste tätorterna, där det finns reparatörer eller reservdelar, ligger ofta långt bort. Det osäkra säkerhetsläget längs dessa avlägsna vägar och områden gör också att bilmekanikerna ofta drar sig för att åka ut och hjälpa till.

Läget underlättas inte av att transportvägarna är fulla av potthål och gropar som gör det svårt att ta sig fram. ”Vägarna är helt förstörda”, säger Zakriah. ”Det finns tillfällen då jag måste kämpa i flera timmar för att ta mig förbi en större vägskada.” Även återkommande festivaler och traditionella sedvänjor kan medföra att lokalsamhällen stänger av vissa viktiga vägar under perioder.

Ett ytterligare problem är att lastbilsförarna sällan skyddar jordbruksprodukterna från kraftiga regn, hårt solljus, värme och damm vilket ytterligare bidrar till att öka matsvinnet under transporterna.

I mitten av juli 2022 lanserade ColdHubs två egna soldrivna kylbilar. Lastbilarna hämtar frukt och grönsaker direkt från gårdarna och levererar dem till marknaderna. ”Man kan betrakta dem som ett par rörliga kylrum”, säger Emmanuel Monday, ColdHubs teknikchef. ”Med lastbilarna behåller frukten sin färskhet, ända från gården till kundens matbord.”

De nya lastbilarna är också bättre anpassade för att packa varorna, vilket annars är ett stort problem i det befintliga transportsystemet. Konventionella lastbilar måste använda sig av presenningar för att skydda frukten, som då är tätt packad i plastpåsar och raffiakorgar inne i lastbilen utan möjlighet till ventilation och ofta utsatta för regn, värme och solljus.

Tomater, morötter och grön paprika staplas vanligtvis i korgar gjorda av flätade palmblad, vars fibrer är taggiga längs kanterna. Under de skumpiga transporterna far grönsakerna runt i korgarna och deras mjuka skal slår mot korgarnas vassa kanter medan lastbilarna kämpar sig fram längs landets gropiga vägar. Det resulterar i att grönsakerna får sår och stötskador och blir missfärgade. Det händer också att de grönsaker och frukter som ligger packade längst ner i botten på lastbilarna krossas av tyngden från varorna ovanför.

De nya tio ton tunga lastbilarna från ColdHubs är utformade för att lösa dessa problem. Lastbilarnas chassi är förstärkta med extra fästen, bultar och spännband för att hålla dem stabila när lastbilarna tvingas väja för potthål på vägarna. Grönsakerna och frukten förvaras i plastlådor som staplas vertikalt och spänns fast: tyngden från produkterna som förvaras överst vilar därför inte på produkterna undertill.
När de första av ColdHubs lastbilar anlände till fruktmarknaden Farin Gada i staden Jos utbröt ett högljutt jubel bland handlarna. ”Vi var så glada över att få se lastbilen”, säger Albert, morots- och tomatodlare. ”Vi behöver verkligen fler sådana här lastbilar.” I Nigeria transporteras livsmedel som produceras i norr ofta direkt till städer i söder, där medelklassen betalar ett högre pris.

Utöver dessa kyltransporter har ColdHubs en rad andra idéer och utvecklingsprojekt på gång. Snart börjar konstruktionen av en ny serie kylrum som ska placeras ut hos jordbrukskluster i mer svårtillgängliga områden. Jordbrukarna kommer då att kunna lämna in och förvara sina jordbruksprodukter i kylrummen direkt efter skörd i väntan på transport. ”Vårt mål är att säkra varje steg i värdekedjan”, förklarar Ikegwuonu.

Även om alla dessa insatser är beundransvärda i sig är målet för ColdHubs framför allt att hjälpa till att trygga livsmedelsförsörjningen och minska fattigdomen för Nigerias jordbrukare och matförsäljare. Detta vill man uppnå genom att hjälpa dem öka sin avkastning. Dagens skördeförluster leder till en ond cirkel av fattigdom. Förra året förlorade Mishack Adamu, en tomat- och paprikaodlare i Kano i norra Nigeria, mer än hälften av sin skörd på grund av värme. ”Det gjorde mig djupt skuldsatt”, säger Adamu.

Skördeförlusterna som slår hårt mot Adamu och andra jordbrukare leder i förlängningen till en utbredd livsmedelsbrist med stor påverkan på hela det nigerianska samhället. Större skördeförluster innebär mindre tillgång till mat för hushållen. Livsmedelsbristen driver i sin tur upp priserna på mat och minskar hushållens köpkraft. Vissa forskare hävdar att priset på livsmedel har stigit med mer än hundra procent bara under de senaste åren.

Nigeria, som är en viktig livsmedelsleverantör i Västafrika, får allt svårare att försörja sitt eget folk. Enligt Världslivsmedelsprogrammet, WFP, hade sju av tio nigerianer inte tillräckligt med mat år 2021, vilket innebär att landet riskerar att drabbas av akut livsmedelsbrist. ”Varje morgon finns det 200 miljoner munnar att mätta i det här landet”, säger Ikegwuonu och stryker försiktigt med handen över sitt täta mörka skägg, där några glesa gråa strån börjar titta fram.

Nnaemeka Ikegwuonu sitter på ColdHubs huvudkontor i Owerri och drar upp planerna för företagets framtid. Bakom honom sträcker en stor väggmålning ut sig i gröna och vita nyanser. Utanför kontoret fladdrar det täta lövverket hos ett stjärnäppleträd.

När Ikegwuonu kom på idén till sitt företag för sex år sedan var det bara några få vänner som uppmuntrade honom och kom och hjälpte till när det behövdes. I dag är situationen en helt annan. Företaget är nu verksamt i 22 delstater med över fyra dussin anställda vilket innebär både större ambitioner och större utmaningar.

Ikegwuonus mål är nu att förse var och en av Nigerias 36 delstater med ett kylrum på minst 100 ton, ColdHubs kylrum har i dag en kapacitet på 3–6 ton. Ikegwuonu har också inlett förhandlingar med regeringen om att bygga en solcellsdriven ”frukt- och grönsaksmarknad”. Dagens befintliga marknader i Nigeria inrymmer inte kylrum i sina planlösningar.

Arbetet med att få fatt i tomtmark för denna expansion kan vara en riktig en mardröm. ”Det är en av våra största svårigheter”, säger Terrence Isebe, ColdHubs ekonomichef. Det har blivit allt mer konkurrens om de tillgängliga markfastigheter som finns, vilket gjort att priserna stigit. I Lagos, Nigerias folkrikaste stad, tog det exempelvis tre år av gemensamma ansträngningar för att få tag i lämplig tomtmark för en frukt- och grönsaksmarknad. På flera andra håll har förhandlingarna om mark och tomter för marknader gått i stå, och då särskilt i landets södra delar. ”Vi vill lösa dessa problem på ett sätt som är bra och lönsamt för alla inblandade”, säger Ikegwuonu. ”Vi vill inte bli en extra börda för ett redan överansträngt samhälle. Vi måste därför verkligen se till att i allt det vi gör behålla vår integritet och heder.”

Mer om ColdHubs