B4Plastics ger begreppet spöknät en helt ny mening

GRUNDAT 2020 – BASERAT I BELGIEN – PRIVAT 9 minuter att läsa

Plastföroreningar ställer till stora problem i våra hav och näringskedjor. För att komma till rätta med det utvecklar det belgiska företaget B4Plastics biologiskt nedbrytbara fiskeredskap av en ny typ av biobaserade byggstenar (B4). Deras idé är banbrytande: ett utgångsdatum sätts på plastens mest hyllade OCH kritiserade egenskap: dess livslängd. Och det är inte bara livslängden som B4Plastics programmerar in utan man ökar också hastigheten på den biologiska nedbrytningen av materialet efter det att utgångsdatumet har passerat. Utvecklingen av företagets innovativa polymerarkitektur sker inom ramen för det EU-finansierade Glaukos-projektet.

Utmaningen: Hav utan plast

Haven härbärgerar hälften av jordens biomassa, som står för 15 procent av vårt proteinintag. I samband med att fångsten tas upp tappar eller kastar fiskeindustrin stora mängder plastbaserade fiskeredskap överbord – faktiskt så mycket som nära en miljon ton om året. Dessa slängda, borttappade eller på annat sätt kasserade fiskeredskap (ALDFG, Abandoned, Lost or Discarded Fishing Gear) medför katastrofala konsekvenser för det marina livet, för livsmedelsproduktionen och för människors hälsa. Eftersom fisk- och skaldjursproduktionen förväntas bli fördubblad till 2050 är arbetet med att främja fossilfria fiskevatten av största betydelse.

”Små bitar av mikroplast hamnar till slut i livsmedelskedjan via marina plankton. De smyger sig in i fisken på våra tallrikar och innebär hälsorisker för både fiskar och människor.”

Marint skräp är dödligt. Fiskeredskap och annan plast kan få djur att fastna och trassla in sig, kväva korallrev, skada mangroveträsk och förstöra för många andra typer av ekosystem. Med tiden förvandlas alla dessa plastfragment till mikroplaster som är så små att de ofta är osynliga för blotta ögat. Dessa små bitar hamnar till slut i livsmedelskedjan via marina plankton, de smyger sig in i fisken på våra tallrikar och innebär hälsorisker för både fiskar och människor.

Mikroplaster kan nämligen fungera som vektorer för bakterier, virus, tungmetaller och toxiner. En vetenskaplig studie från 2019 visar att den genomsnittliga amerikanen får i sig mellan 39 000 och 52 000 mikroplastpartiklar årligen, med ett antal olika potentiella negativa hälsoeffekter som följd, allt från endokrina störningar till cancer. Lika oroväckande är det faktum att mikroplaster minskar tillväxten och överlevnaden hos fisk och skaldjur, något som kan leda till att kustsamhällen förlorar möjligheterna till försörjning.

Bildtext: Fiskeredskap står för 46 procent av plastskräpet i Great Pacific Garbage Patch, den flytande skräpansamlingen i Stilla havet. Foto: The Ocean Cleanup

Pristagare

”Små bitar av mikroplast hamnar till slut i livsmedelskedjan via marina plankton. De smyger sig in i fisken på våra tallrikar och innebär hälsorisker för både fiskar och människor.”

 

Marint skräp är dödligt. Fiskeredskap och annan plast kan få djur att fastna och trassla in sig, kväva korallrev, skada mangroveträsk och förstöra för många andra typer av ekosystem. Med tiden förvandlas alla dessa plastfragment till mikroplaster som är så små att de ofta är osynliga för blotta ögat. Dessa små bitar hamnar till slut i livsmedelskedjan via marina plankton, de smyger sig in i fisken på våra tallrikar och innebär hälsorisker för både fiskar och människor.

Mikroplaster kan nämligen fungera som vektorer för bakterier, virus, tungmetaller och toxiner. En vetenskaplig studie från 2019 visar att den genomsnittliga amerikanen får i sig mellan 39 000 och 52 000 mikroplastpartiklar årligen, med ett antal olika potentiella negativa hälsoeffekter som följd, allt från endokrina störningar till cancer. Lika oroväckande är det faktum att mikroplaster minskar tillväxten och överlevnaden hos fisk och skaldjur, något som kan leda till att kustsamhällen förlorar möjligheterna till försörjning.

Bildtext: Fiskeredskap står för 46 procent av plastskräpet i Great Pacific Garbage Patch, den flytande skräpansamlingen i Stilla havet. Foto: The Ocean Cleanup

Medan dagens olika marina uppstädningsprojekt innebär en lösning för dagens plastföroreningar, skulle biologiskt nedbrytbara fiskeredskap kunna förhindra uppkomsten av nya spöknät; långrevar, fiskfällor, fisknät och andra redskap som fortsätter driva runt i haven långt efter användning. Det skulle vara en hållbar möjlighet att sätta stopp för fiskeindustrins plastläckage i våra hav och på våra tallrikar. I förlängningen skulle tekniken också kunna tillämpas på land. De odlingsdukar av fossilbaserade plastmaterial som i dag används i jordbruket skulle kunna ersättas av dukar gjorda av nedbrytbara material, vilket skulle förhindra spridning av mikroplaster i jorden.

Initiativ: B4Plastics ger begreppet spöknät en helt ny mening

Stefaan De Wildeman grundade B4Plastics 2014 efter att han, som han uttryckt det, börjat känna att all plast i hans omgivning börjat bli till en plåga. Som biokemist ägnade han först tiden åt att utveckla biologiskt nedbrytbara alternativ till engångssugrör av plast. Och han lyckades. År 2020, då han utökat företagets produktkatalog med fler produkter, anslöt sig det belgiska företaget till EU-kommissionens forsknings- och innovationsprojekt Glaukos.

Projektet, som är uppkallat efter den grekiske fiskeguden, syftar till att drastiskt minska mängden plastskräp i haven genom att fokusera på två av de viktigaste förorenarna: fiskeredskap och kläder. Och det ser ut att bli succé även denna gång!

”För att uttrycka det enkelt, att skapa fiskeredskap med inbyggt utgångsdatum. Det är ett koncept som helt saknar tidigare motstycke.”

 

B4Plastics använder sig av olika tekniker för att förändra strukturen hos polymerer och skapa fiskeredskap som både är robusta och miljömässigt hållbara. Företagets nisch? Att designa produkter i tålig plast som förlorar sin styrka över tid och har en kontrollerad nedbrytning. För att uttrycka det enkelt, skapa fiskeredskap med inbyggt utgångsdatum. Ett helt unikt koncept som saknar tidigare motstycke. Materialen som det Flandern-baserade tillväxtföretaget använder liknar supersmå biologiska legoklossar, så kallade biobaserade byggstenar. De kan kombineras på olika sätt för att skapa polymerer med diverse olika egenskaper.

Varje tråd i fisknäten består av två lager. En yttre beläggning skyddar den inre kärnan från nötning och skador från UV-strålning. Materialet är designat för att stå emot en viss bestämd mängd slitage, efter vilket det börjar brytas ner. Livslängden är för närvarande inställd på två år, men det belgiska företaget kan lika gärna minska den till tre månader eller öka den till tio år. Laboratorietester som gjorts uppvisar redan en bättre prestanda än det traditionella nylonets, polyamid (PA6), och bättre hållfasthet än andra redan existerande bioalternativ.

Utöver de exceptionella materialegenskaperna, kan nätens tydliga utgångsdatum också leda till beteendeförändringar och uppmuntra till att fiskeredskapen byts ut i god tid. Om fisknäten trots det skulle hamna i havet efter två års användning utgör de inte en lika stor fara för djurlivet som vanliga fisknät av nylon gör, eftersom draghållfastheten minskar i vattenmiljön. En annan fördel för den biologiska mångfalden är att när den inre kärnan väl har exponerats börjar den falla sönder och brytas ner biologiskt till dess att materialet är helt upplöst och mineraliserat. Ett trolleritrick som ger en helt ny mening åt begreppet spöknät.

 

Nyckelfakta

  • Finalist: B4Plastics – Glaukos-projektet
  • Typ av organisation: Privat företag
  • Etableringsår: 2014. Glaukos-projektet startade 2021.
  • Huvudkontor: Flandern, Belgien
  • Grundare: Stefaan De Wildeman
  • Antal anställda: 15
  • Affärsidé: Tillverkning av nedbrytbara fiskeredskap för att minska andelen plastskräp och mikroplaster i våra hav
  • Mål: Fiskeredskap som bryts ner biologiskt under loppet av 6 veckor, efter 2 års användning. Att bereda vägen för ett skifte från fossilbaserade plaster till återvinningsbara och nedbrytningsbara material i textilier och fiskeredskap.

Hemligheten bakom trolleritricket

B4Plastics har skapat en polymerstruktur med bindningar som kan klyvas på plats ute i naturen av mikroorganismer eller enzymer. Det är det som möjliggör trolleritricket. Plasten bryts ned helt på naturlig väg – inga mikroplaster blir kvar i livsmedelskedjan – och dessutom på rekordtid.

”En nyckelkomponent hos Glaukos fiskeredskap är en polymerdesign som inte sönderdelas till mikroplast utan i stället bryts ner helt till mineraler och praktiskt taget försvinner.”

 

Målet är sex veckor vilket är väldigt ambitiöst. Men även om De Wildemans team inte skulle lyckas med det och bara kan minska nedbrytningstiden till sex månader skulle det ändå innebära en betydande prestation med tanke på att det tar upp till 600 år för dagens konventionella fiskelinor att brytas ner.

En lokal bioekonomi

Valet av de naturliga råvaror som används för att producera dessa hållbara fiskeredskap är också avgörande för Glaukos-plastens biologiska nedbrytbarhet. Polymererna är uppbyggda av betsocker , rapssyra och melass. Utöver att inte använda fossila bränslen stärker man hållbarheten ytterligare genom att 70 procent av materialet i de biobaserade byggstenarna (B4)kommer från Beneluxländerna, Frankrike, Italien och Tyskland. Målet är att köpa in resterande 30 procent från andra europeiska länder inom två–tre år. Detta skulle göra Glaukos till det mest lokalproducerade fiskeredskapet som finns på marknaden, med potential att på allvar kunna minska fiskeindustrins fotavtryck både när det gäller logistik och koldioxidutsläpp. B4Plastics håller också på och utvecklar alternativ för den amerikanska marknaden, baserade på sockerrör, ricinbönor och annan lokal biomassa.

”De mest lokalproducerade fiskeredskap som finns, med stor potential att minska fiskeindustrins fotavtryck både när det gäller logistik och koldioxidutsläpp.”

Så vad kostar produkterna? Fiskeredskapen kommer att säljas till ett premiumpris, runt 20 procent dyrare än vad motsvarande konventionella fiskeredskap kostar. B4Plastics uppskattar dock att priserna på fossila material snart kommer att öka liksom viljan hos kunderna att betala mer för hållbara material.

 

Hög tid att skala upp tester och produktion!

Mot bakgrund av det allvarliga läge vi nu står inför med minskad biologisk mångfald och andra hot, är det nu verkligt brådskande att minska antalet nya spöknät i våra hav. För att skynda på sina tester etablerade B4Plastics ytterligare ett fullutrustat laboratorium i juni 2021. Företaget håller nu på att finjustera och testa nättrådarnas yttre beläggning och dess sammansättning, som kommer att bestå av fett- och aminosyror. Man utvärderar också nedbrytningshastigheterna för den inre kärnan, toxiciteten hos de intermediära nedbrytningsprodukterna, analyserar slutprodukter som biogas och biomassa och övervakar hur och under vilka förhållanden som nedbrytningen sker.

”B4Plastics planerar att utföra tester under verkliga förhållanden under 2022 och uppnå storskalig produktion, räknad i ton, före 2025.”

 

När labbtesterna är klara, ska de nya fiskeredskapen testas i hela Europa och Turkiet av olika Glaukos-partner för att sedan snabbt lanseras världen över.

Målet är att utföra tester under verkliga förhållanden under 2022 för att sedan börja med storskalig produktion, räknad i ton, före 2025.

Nästa steg? Se till att tekniken börjar användas på land! Efter sugrör och fiskeredskap arbetar grundaren Stefaan De Wildeman nu med ytterligare sätt att få bort mikroplaster ur livsmedelskedjan. Han forskar bland annat på polymerer med bra balanserande egenskaper för att minska föroreningar på land, och andra tillämpningar.

<div class=”facts”>

Potentiella svårigheter

Det återstår fortfarande ett antal praktiska problem som B4Plastics behöver lösa. För det första har företaget som mål att skräddarsy sina produkter för de olika miljöer där fiskeredskapen ska användas. Att hålla reda på dessa skillnader och behov mellan olika fiskeflottor och användare kan visa sig vara både svårt och dyrt med tanke på dagens mycket diversifierade marknad. För det andra har tillväxtföretaget antytt att det också kommer att erbjuda inspektions- och reparationstjänster för att åtgärda skadad utrustning och förhindra att nättrådarnas inre fibrer börjar brytas ner innan utgångsdatumet. I det här fallet blir det två olika utgångsdatum, ett för den ursprungliga yttre beläggningen och ett för den nya. Detta medför även en extra kostnad för kunden, något som inte tillkommer när det gäller traditionella fiskeredskap.

</div>

Vad kommer B4Plastics att göra med prispengarna?

Först och främst kommer prissumman från Food Planet Prize att stärka Glaukos-projektet som FoU-plattform och påskynda prototypframställningen och valideringen av nya fiskeredskap. Det skulle göra det möjligt för forskarlagen att ta genvägar och lära sig snabbare än vad den redan så ambitiösa projektplanen tillåter i dag. Pengarna ska också nyttjas till att ytterligare utöka företagets kommunikation och marknadsföringsarbete för att snabba på användningen av Glaukos i fiskeindustrin.

Utöver arbetet till havs, skulle priset också kunna möjliggöra för B4Plastics att ta itu med plastföroreningarna på land, genom att utveckla allt från trädgårdssnören för växthus till balsnören för djurfoder och markvävar för odling. Företaget räknar även med att framgångsrikt kunna utveckla odlingsdukar som genomgår snabb bionedbrytning efter skörd när man väl har börjat få upp volymen på de andra produkterna.

 

Mer om B4Plastics

Läs mer om Glaukos-projektet